Fluorbehandling

Vad är fluor?

flourFluor är ett icke-metalliskt grundämne i gruppen halogener. Det har atomnummer 9 och den kemiska beteckningen F.

Fluor är det 13:e vanligaste grundämnet i jordskorpan. På grund av sin höga reaktivitet förekommer fluor dock inte fritt i naturen, utan alltid kemiskt bundet, vanligt i form av fluorid.

I dagligt tal säger man ofta fluor även när man egentligen avser fluorid.

Fluorid har den kemiska beteckningen F- och är den enklaste anionen av fluor. En anion är en negativt laddad jon, det vill säga en jon med fler elektroner än protoner. Fluorid förekommer naturligt i berggrunden, huvudsakligen i metallerna flusspat, kryolit och apatit. I Sverige är det framförallt i områden där berggrunden är rik på flusspat som vi hittar brunnar där vattnet har höga halter av fluorid.

Livsmedel är för de flesta av oss det viktigaste intaget av fluorid. Exempel på livsmedel med extra hög fluorhalt är fisk, skaldjur och te. Spädbarn som ammas får generellt sett i sig mindre fluor än spädbarn som får modersmjölksersättning.

Mängden fluorid i dricksvattnet kan varierar markant mellan olika dricksvattenkällor.

Fluor i dricksvatten

Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten bedöms dricksvattnet som otjänligt om fluoridhalten uppgår till minst 1,5 mg/l.

Enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning bedöms dricksvattnet som tjänligt med anmärkning om fluoridhalten uppgår till minst 1,3 mg/l. Detta på grund av risken för tandemaljfläckar (fluoros).

Enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning bedöms dricksvattnet som otjänligt om fluoridhalten uppgår till minst 6,0 mg/l. Detta på grund av risken för fluoridlagring i benvävnad (osteofluoros).

Munvatten med Flouride för dina tänderFluor sprids i kroppen via blodet

När man får i sig fluor, till exempel via dricksvattnet eller när man äter skaldjur, hamnar fluoret i matsmältningssystemet och tas därifrån upp av blodplasman i blodet. Vi blodet når det till områden i kroppen där det lagras. Nästan all fluor i människokroppen lagras i ben och tänder.

Förr i tiden ansåg man att det räckte med att fluor byggdes in i tanden medan tandemaljen bildades, det vill säga från månad 3-4 av fosterutvecklingen och fram tills barnet är ungefär 10 år gammalt. Numera vet vi att detta inte ger ett tillräckligt skydd av tanden, särskilt inte med tanke på hur stora påfrestningar vi utsätter vår emalj för idag med sockerrik och sur mat och dryck. Istället rekommenderas att vi kontinuerligt tillför våra tänder fluor, och gärna direkt på tandytan istället för att fluoret ska behöva gå vägen genom matsmältningssystemet och blodet.

Fluorbehandling av tänderna

Som nämnts ovan vet vi numera att det är bra att utsätta tänderna för flour, eftersom de kan använda sig av flouret direkt. För hjälpa till att hålla vår emalj stark finns det många olika åtgärder vi kan tillgripa, allt från vanlig tandborstning med fluortandkräm till behandling med särskilda bettskenor och flourgel.

Den gamla idén om att man bara har nytta av fluor under fostertiden och upp till 10 års ålder är inte sann, utan våra tänder mår bra av flour under hela livet – även på ålderns höst.

När du får flour på tanden, till exempel när du suger på en fluortablett, fastnar fluoret direkt på tandytan. Där kan det hjälpa till med att reparera små skador som uppstått på emaljen och minska risken för nya skador.

Olika behandlingsalternativ

Tänk på att allt fluor man får i sig ska tas i beaktande. Har man till exempel förhöjda halter av fluor i dricksvattnet kan det vara olämpligt att genomföra flourbehandlingar. Konsultera en tandläkare för individuellt anpassade rekommendationer.

Fluortandkräm

flour tandkrämAtt fluorbehandla sina tänder genom att borsta med fluortandkräm är mycket vanligt i Sverige och anses vara det som har bidragit mest till att hålla mängden kariesangreppen nere i befolkningen.

Det allra flesta tandkrämer som säljs i vanliga butiker i Sverige innehåller fluor. Man får leta extra på hyllan för att hitta en tandkräm utan fluor.

Genom att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger varje dag tillför vi kontinuerligt en liten mängd fluor som tanden kan ha nytta av. Man bör borsta tänderna i 1-2 minuter och helst inte spotta ut tandkrämen under tiden.

Fluorsköljning

Om man har förhöjd risk för karies eller frätskador kan tandläkaren rekommendera att man sköljer med 0,2 procentig natriumfluoridlösning i två minuter varje kväll efter att man borstat tänderna. Det är viktigt att följa tandläkarens rekommendationer för hur länge behandlingen ska pågå.

För personer som inte har någon förhöjd risk för karies eller frätskador är rekommendationen att man nöjer sig med 0,05 procentig natriumfluoridlösning om man vill skölja 2 minuter varje dag. Ett annat alternativ är 0,2 procentig natriumfluoridlösning som man sköljer med i 2 minuter en gång i veckan.

Små barn (yngre än 5 år) brukar inte rekommenderas fluorsköljning även om de har förhöjd risk för karies eller frätskador eftersom risken är hög att de sväljer natriumfluoridlösningen eller spottar ut den för tidigt.

I vissa grundskolor erbjuds barnen fluorsköljning på skoltid några gånger per termin. Den allmänna fluorsköljningen i skolorna avslutades i början av 1990-talet eftersom elevernas tandhälsa hade blivit så bra. Nu har tandhälsan försämrats och vissa skolor eller kommuner har därför på eget bevåg infört fluorsköljning på skoltid igen.

Fluortabletter

Sugtabletter med fluor i finns att köpa receptfritt på apoteket i styrkorna 0,25 mg och 0,75 mg fluor. Man ska låta tabletten smälta långsamt på tungan och lösas upp i munnen. Flurobehandling pågår då under en längre stund, till och med längre än när man borstar tänderna eller sköljer med fluorlösning i 2 minuter.

Många föredrar fluortabletter framför fluorsköljning eftersom det upplevs som smidigare. Man kan till exempel suga på en tablett medan man tar bussen till jobbet eller skolan, och behöver inte ha någonstans att spotta ut flourlösning.

Fluortabletter rekommenderas för både barn och vuxna, men doseringen varierar beroende på ålder. För barn som är för små för att man ska kunna lita på att de faktiskt kommer att suga på tabletten (inte svälja eller spotta ut) rekommenderas inte fluortabletter.

Sockerfritt fluortuggummi

Sockerfritt fluortuggummi kan användas flera gånger per dag. Man tillför tänderna fluor och ökar salivproduktionen, vilket är positivt för tandhälsan.

Om man har frätskador på tänderna bör man inte tugga tuggummi, inte ens sockerfria fluortuggummi, eftersom frostskadade tänder är extra känsliga för mekanisk nötning.

Fluorlack

Hos tandläkaren kan man få behandling med högkoncentrerad fluorlack. Lacket penslas på tänderna och får stelna, och ska sedan sitta kvar i flera timmar. Under behandlingen bör man inte äta eller dricka eftersom det får lacket att ramla av för tidigt.l

Högkoncentrerad fluorlack räknas som en intensivbehandling och brukar ges till personer med förhöjd risk för karies eller frätskador, eller där det redan finns skador på tänderna orsakade av karies eller sura ämnen. Intensivbehandling kan hjälpa till att läka ytliga skador på tandens emalj.

Det är tandläkaren som avgör hur ofta man bör får fluorlacksbehandling. 1-4 gånger per år är vanligt.

Fluorgel med skena

flour gelFluorgel är en trögflytande vätska med fluor i. Man placerar den i en individuellt anpassad tandskena. Skenan med gelen i sätts sedan på tänderna och får sitta kvar i fem minuter. Om du har använd blekgel och tandskena förut kommer du att känna igen grundkonceptet.

En vanlig rutin för den som behöver stärka sina tänder är att använda fluorgel med skena en gång per dag i flera månaders tid.

Du behöver besöka tandläkaren för att få en anpassad bettskena och information om hur länge behandlingen bör pågå.

Tandfyllning med fluor

Om du har en tand som behöver lagas går det att välja ett modernt tandfyllningsmaterial som innehåller fluor. Denna flour kommer gradvis att läcka ut till tanden och saliven kring fyllningen. Studier har visat att denna typ av flurobehandling kan bidra till minskad karies.

För mycket fluor

Det är viktigt att inte överdosera fluor eftersom det kan leda till problem. Ett första tecken är fläckar på tandemaljen, så kallad fluoros. Mild fluoros yttrar sig i form av obetydliga vita fläckar eller stråk på tandytan. Om överdosering av fluor fortsätter kan de vita fläckarna bli mer synliga, tänderna kan missfärgas och tänderna kan få en ojämn yta.

I Sverige är det mycket ovanligt med fluoros. Kommunalt dricksvatten i Sverige innehåller vanligen mindre än 0,2 mg fluor per liter. Du kan få veta mer om fluorhalten där du bor genom att kontakta kommunens vattenverk.

Om man har egen brunn för dricksvatten är det viktigt att kontrollera hur rik den är på fluor. Livsmedelsverkets råd rörande enskild dricksvattenförsörjning anger att man inte ska använda dricksvatten där fluoridhalten uppgår till 6,0 mg/L eller mer. Redan vid 1,3 mg/L bedöms dock vattnet vara tjänligt med anmärkning eftersom den nivån innebär en ökad risk för fluoros.

Om man har dricksvatten som ligger under gränsvärdet för otjänligt men ändå har en förhöjd fluoridhalt bör man kompensera genom att dra ned på övrig fluoridexponering. Bäst är att diskutera med en tandläkare så att man inte går överstyr åt andra hållet och drar ned fluoridexponeringen till en alltför för låg nivå. Beroende på hur värdena ser ut för dricksvattnet kan det till exempel vara så att man bör fortsätta borsta tänderna med flourtandkräm, men avstå från övriga flourbehandlingar – till exempel flourtabletter, munvatten med fluor i, floursköljning i skolan och att tandläkaren penslar flourlack på tänderna efter den årliga undersökningen.

Osteofluoros

Osteofluoros inträffar då för höga halter av fluoride lagras i benen. Både människan och många djurarter kan drabbas av osteofluoros, till exempel kor.

I ett tidigt skede ger osteofluoros inte några symptom, men kan upptäckas på röntgenbilder. Om inlagringen av fluorid fortsätter vara hög kan det leda till smärta, stelhet i lederna och osteosclerosis i ryggraden och bäckenet. Allvarliga fall av osteofluoros kan innebära kronisk ledsmärta och allvarliga problem med skelettet. Blir det riktigt illa kan den drabbade inte längre röra sig normalt, ryggraden och stora leder blir deformerade, muskler börjar tyna bort, och sammantryckning av ryggraden leder till neutrologiska åkommor.

Enligt statistik från UNICEF är osteofluoros endemisk i 25 länder världen över, inklusive Kina och Indien som båda har allvarliga problem med osteofluoros. Det handlar inte om personer som borstat tänderna för ofta med fluortandkräm eller fått sköja med flour i skolan, utan om människor som fått i sig stora mängder flourid via maten, drycken och/eller luften – många gånger utan att ens veta om det.

Att använda kol som bränsle inomhus, vilket är vanligt i Kina, kan till exempel utsätta familjen för höga halter flourid, och situationen förvärras om man dessutom dricker stora mängder brickte, en sorts te som ofta görs på gamla teblad som hunnit lagra på sig mycket flourid. Det finns också fabriker där arbetare får i sig flouriddamm och fluoridånger på grund av undermåliga skyddsåtgärder. I Indien är dricksvatten med för höga halter flourid en vanlig orsak till osteofluoros. Djupborrade brunnar som tar upp grundvatten har ofta mycket höga halter flourid, och över hälften av alla grundvattenkällor i Indien har flouridhalter som ligger över den rekommenderade dosen.

Osteofluoros kan också bero på vulkanutbrott. Efter vulkanen Lakis utbrott på Island år 1783 drabbades både befolkning och boskap av utbredd osteofluoros.

Akut fluorförgiftning

Att hastigt få i sig en stor mängd fluor kan leda till akuta förgiftningssymtom. Eftersom det är så ovanligt vet vi förhållandevis lite om var gränsvärdena ligger för människokroppen, annat än att de är höga.

För barn räknar man med att det krävs 5 mg – 15 mg fluor per kg kroppsvikt för att ge akuta förgiftningssymtom. En ettåring som väger 10 kg behöver alltså få i sig åtminstone 50 mg fluor, vilket motsvarar en hel fullstor tub tandkräm. Om man har starka fluortabletter som innehåller 0,75 mg flour per tablett krävs det 67 tabletter för att nå över 50 mg.

Om du misstänker fluorförgiftning, ring Giftinformationscentralen.

  • Mycket brådskande: Ring 112 och begär giftinformation. Tillgängligt dygnet runt.
  • Mindre brådskande: Ring till Giftinformationscentralen på telefon 010-456 67 00. Tillgängligt dygnet runt. (Från utlandet: +46 10 456 67 00)