Ilningar (isningar) i tänderna

Ilningar i tänderna, även kallat isningar i tänderna, har nog de flesta av oss upplevt någon gång. Men hos vissa blir ilningarna så vanligt förekommande att det blir till ett problem som påverkar vardagen.

Ilningar i tänderna är något mer ovanligt hos äldre personer jämfört med de som är i medelåldern eller yngre. Detta beror på att dentinet (tandbenet) hos äldre personer har hunnit bli så pass tjockt att det skyddar nerverna i tänderna bättre.

Vad beror ilningar på?

isningarIlningar i tänderna brukar komma hastigt på och gå över snabbt. Ofta utlöses de av att man äter eller dricker något kallt.

Illningar i tänderna kan bero på många olika orsaker, och vilket orsak som ligger bakom påverkar hur många av tänderna det är som drabbas av ilningarna. Här nedanför kan du läsa lite om några olika vanliga anledningarna till ilningar i tänderna.

Blottad tandrot

Tandroten skyddas inte av emalj utan ska istället skyddas av tandköttet. Om tandköttet skadas kan tandroten blottas, och detta leder lätt till ilningar i den eller de tänder som blottats.

En vanlig orsak till att tandköttet inte skyddar tandroten tillräckligt bra är att bakterier har tagit sig in mellan tanden och tandköttet och orsakat en inflammation. Inflammationen gör att fickan mellan tanden och tandköttet fördjupas och det blir svårt att komma åt bakterierna med tandborsten.

En annan orsak till att tandköttet inte längre skyddar tandroten fullt ut är att man har tagit i för hårt vid tandborstningen och därigenom skadat tandköttet. Risken ökar om man använder en för hård tandborste och har en felaktig borstteknik.

Karies

kariesEtt kariesangrepp som har gått igenom hela emaljskiktet och ned i dentinet kan orsaka ilningar i tanden. Dentinet förmedlar impulser till pulpan, som innehåller både nerver och blodkärl.

Om själva kariesangreppet når pulpan kan detta givetvis också innebära ilningar i tanden.

Om man får en infektion i pulpan är det vanligt att ilningar uppstår eller förvärras när man belastar tanden, till exempel genom att bita ihop eller tugga på något. Detta beror på att infektionen har gjort att trycket inuti tanden har ökat över det normala. En trycklik smärta är därför också vanlig i en sådan situation. Ilningarna tenderar också att öka när tanden utsätts för kyla eller värme, eller om luft blåses på den.

N.B! Om du redan har en fyllning i tanden, tänk på att djupa kariesskador kan dölja sig under fyllning. Otäta fyllningar är också en vanlig orsak till ilningar i tänderna.

Sprickor

Om tanden har spruckit kan det leda till ilningar. Detta gäller oavsett om det bara är emaljen som har spruckit eller om sprickan går djupare än så. Ilningarna brukar uppkomma när man belastar tanden genom att tugga eller pressa ihop tänderna, särskilt om man samtidigt har något varmt eller kallt i munnen. Detta beror på att trycket får sprickan att udvidgas så att det varma eller kalla kan läcka in. Ibland räcker det med att något, oavsett temperatur, läcker in i spricka för att framkalla ilningar.

Om emaljen spricker innebär detta att tandens yttre skydd försvinner just där och tanden blir känsligare för angrepp. Det är därför inte ovanligt att se karies eller frätskador i anslutning till en spricka, vilket kan förvärra ilningarna.

Så, varför spricker en tand? En tand kan till exempel spricka för att man får ett slag mot den, eller för att man biter i något som är hårt. Om man pressar eller gnisslar tänder kan detta också leda till en eller flera sprickor. Tandpressning och tandgnissling i sömnen kan man ägna sig åt utan att vara medveten om det.

Frätskada

Frätskador kan uppstå när en tand utsätts för sura ämnen, till exempel i form av vin, surgodisar, läsk- och sportdrycker med lågt pH-värde och sura frukter och juicer. Återkommande kräkningar och/eller sura uppstötningar kan också ge frätskador på tänderna.

Om emaljen fräts bort försvinner tandens yttersta skydd på det området och risken för ilningar ökar. Allvarliga frätskador kan gå hela vägen genom emaljen och ned i tandbenet.

Trigeminusneuralgi

Trigeminusneuralgi innebär att man får intensiv smärta från en nerv som ligger i käken och leder till tänderna. Ibland kan smärtan påminna om ilningar och förväxlas med vanliga tandilningar eller tandvärk. Trigeminusneuralgi påverkar vanligen endast nerven på ena sidan ansiktet.

Misstänkt trigeminusneuralgi behöver utredas av en läkare. Ofta kan man behöva remitteras till en specialistläkare.

Egenvård

Vilken egenvård som rekommenderas för att motverka ilningar i tänderna beror på vad den bakomliggande orsaken är. I vissa fall går problemen inte att åtgärda på egen hand; en tand som har spruckit och drabbats av ett kariesangrepp måste till exempel behandlas av tandläkare och trigeminusneuralgi ska behandlas av läkare.

I andra fall finns det en hel del man kan göra själv, både för att förebygga ilningar och för att lindra besvär som redan har uppstått. Här är några tips:

Använd rätt tandkräm

  • Undvik tandkräm med extra mycket slipmedel, eftersom dessa kan förvärra befintliga tandskador och irritera tandköttet. Tandkräm som utlovar vitare tänder innehåller ofta mycket slipmedel.
  • Om ilningarna beror på känsliga tandhalsar finns det särskilda tandkrämer att använda som innehåller kaliumnitrat. Kaliumnitrat kan bilda ett skyddande skikt. Obs! Tandkräm med mycket slipmedel motverkar bildandet av det skyddande skiktet.
  • Använd tandkräm som innehåller fluor, eftersom fluor stärker tänderna.

Byt borstteknik

Använd en mjuk tandborste och lär dig korrekt borstteknik. En tandhygienist kan hjälpa dig.flour tandkräm

Extra rengöringar

Om ilningarna beror på tandköttsinflammation som drar ned tandköttet från tandhalsarna kan tandläkaren rekommendera att du intensifierar rengöringen av munnen, till exempel genom flitigare användning av munskölj och tandtråd. Med en mjuk tandborste blir det enklare att rengöra ordentligt längst tandköttskanten.

En tandhygienist kan vara till stor hjälp eftersom denne kan rengöra din mun grundligt.

Gör fluorbehandlingar

Ilningar som beror på skador på emaljen kan förebyggas och till viss grad även behandlas med fluor. Borsta tänderna med fluortandkräm två gånger per dag och spotta inte ut tandkrämen under borstningen. Ännu bättre effekt får du om du inte sköljer munnen efter tandborstningen utan bara spottar, och därigenom låter en del tandkräm stanna kvar i munnen efter tandborstningen och fortsätta verka.

Vid behov kan man även komplettera med ytterligare fluorbehandling, till exempel i form av sugtabletter med fluor, tuggummi med fluor eller munskölj med fluor. Tandläkaren kan pensla fluorlack på tänderna, eller ordna en individuellt utformad bettskena åt dig som du fyller med fluorgel och låter vila mot tänderna i några minuter vid varje behandlingstillfälle.

Motverka karies

  • Håll mängden socker du utsätter tänderna för på en låg nivå.
  • Undvik att småäta. Tänderna behöver få vila och återhämta sig mellan måltiderna.
  • Mat som stimulerar salivproduktionen är generellt sett bra, eftersom saliven är en viktig skyddsmekanism mot karies.
  • Borsta tänderna två gånger per dag med en mjuk tandborste och fluortandkräm.
  • Rengör med tandtråd där du inte kan komma åt med tandborsten.
  • Vid behov, tillför extra fluor.
  • Sök hjälp hos läkare eller tandläkare om du drabbas av muntorrhet.

Motverka frätskador

  • Undvik sura livsmedel.
  • Om du utsätter tänderna för sura livsmedel, skölj munnen med vatten eller mjölk efteråt. Det kan också vara bra att äta något som neutraliserar syran, till exempel en bit ost.
  • Om du har problem med återkommande kräkningar och/eller sura uppstötningar, sök läkarvård. Om det är svårt att göra något åt grundproblemet kan det vara motiverat att använda medicin som gör magsyran mindre sur. Det finns dock risk för biverkningar, så risker måste vägas mot fördelar i varje individuell situation.
  • Borsta inte tänderna inom en timme efter att de utsatts för något surt. Syran luckrar upp tändernas yta och borstningen kan därför slita ned den. Låt tandytan hårdna igen innan du borstar.
  • Kontakta läkare eller tandläkare om du drabbas av muntorrhet. Vår saliv är ett viktigt skydd mot frätskador.

Vad kan tandläkaren göra?

tandläkarbesök
Du bör besöka tandläkaren regelbundet.

Vad tandläkaren kan göra för att motverka ilningar i tänderna beror på vad den bakomliggande orsaken är. Som nämnts ovan kan man behöva laga hål i tänderna och åtgärda sprickor, och man kan behöva få ett behandlingsschema upprättat för att komma till rätta med inflammationer i tandköttet. Tandläkaren kan också ge fluorbehandlingar för att stärka tänderna.

Om du har skador på tand eller tänder på grund av tandgnissling eller tandpressning kan tandläkare utforma en individuellt anpassad bettskena som du ska ha i munnen när du sover. Bettskenan skyddar tänderna mot slitage.

Om ilningarna kommer från tandhalsarna eller någon annan del av tandens yttre kan tandläkaren lägga på ett permanent lack som täpper till den känsliga delen av ytan.

Om du har en skada på en tand som går djup och är nära pulpan kan tandläkaren lägga ditt kalciumhydroxid innerst mot tandytan för att stimulera läkning av vävnad mot pulpan. Därefter fylls skadan med tandfyllning. I vissa fall får man bara en tillfällig fyllning – den permanenta sätts in först när ilningarna har upphört.

Vid djup karies som påverkar tandens nerv kan rotfyllning bli nödvändig. Då tas tandnerven och blodkärl inne i tandpulpan bort av tandläkaren. Därefter rengörs utrymmet innan det fylls igen med rotfyllningsmaterial. Rotfyllning kan också göras om ilningarna beror på att tanden har skadats av yttre våld och att den eller nerven har gått sönder allvarligt.

Om ilningarna beror på en djup spricka som går genom både den övre och den nedre delen av tanden kan det vara svårt att åtgärda problemet. Om tandläkaren bedömer att det inte kommer att gå att reparera tanden kan du bli rekommenderad att låta dra ut den, särskilt om ilningarna är allvarliga eller om det finns stor risk för att en infektion ska sprida sig till pulpan eller vävnaden kring tanden.